Det har funnits en oro för att man får en betydande muskelförlust när man står på GLP-1. En ny artikel publicerad i JAMA denna vecka tonar ned den oron. Artikeln slår fast att:
1. Det är osannolikt att den minskning av SMM (muskelmassa) som inträffar även vid stora viktnedgångar försämrar den fysiska funktionen.
2. Personer med fetma har generellt större mängder FFM (fettfri massa) och SMM än smala personer, så viktnedgångens minskning av SMM utgör en liten andel av kroppens totala SMM.
3. Även om minskningen av SMM ibland kan ge minskad muskelstyrka behöver det inte ha någon negativ effekt på fysisk funktion. Avsiktlig viktnedgång ger en större relativ minskning av kroppsfett än av FFM eller SMM, så förhållandet FFM/SMM mot fettmassa ökar. Följaktligen förbättras fysisk funktion och rörlighet efter viktnedgång trots minskningen av FFM/SMM, även hos äldre vuxna med minskad FFM och SMM redan vid baslinjen.
4. Dessutom förbättrar viktnedgång ”kvaliteten” på den kvarvarande muskeln genom att minska intramuskulära och intermuskulära triglycerider och öka muskelns insulinkänslighet.
5. Den nyligen uttryckta oron att markant viktnedgång till följd av GLP-1-baserade läkemedel mot fetma skulle kunna orsaka fysisk bräcklighet eller sarkopeni stöds inte av data.
